fgym

Målsättning

---

I vissa delar utav artikeln kan man mycket väl känna igen sig själv. Jag tror att alla har haft drömmar som har varit för stora för att uppnå, men det är ju inte heller fel eftersom utan drömmar tror jag att det skulle vara svårt att utvecklas och uppnå det man vill.

Jag tror att många ungdomar har stora drömmar och planer inför framtiden när de slutar gymnasiet. Dessa uppfylls inte alltid, och man lever istället ett liv som man kanske inte hoppats på. Det gäller att göra det bästa av situationen och tänka positivt.

jag tror att under gymnasiet tror man att allt kommer bli så annorlunda när man tar studenten, att man kan göra vad man vill och att hela världen ligger framför en. stora drömmar och tror att allt är möjligt. när man sedan har tagit studenten kommer man på att allt inte var så annorlunda och man ändrar drömmar och prioriteringar. drömmar kan jämföras med visioner, något man strävar efter men kan inte alltid uppfyller.

När man går på gymnasiet så tänker man att man har hela livet framför sig. Men om man inte ser upp så har helt plötsligt halva livet gått och man jobbar fortfarande kvar på sitt underbetalda jobb som bara skulle vara "tillfälligt". Jag tror inte att han är ensam direkt, det är min mardröm att det skulle bli så för mig!

Att ha drömmar är viktigt men alla drömmar kommer man inte riktigt kunna nå. När man blivit äldre och inser att man inte kan få det man vill så blir man nöjd med de mindre drömmarna som man lättare kan uppnå som han nämner i texten, att han vill ha en ny bil.

Nu när man går på gymnasiet känner man en viss trygghet i att kunna gå till skolan som vanligt och göra allt av rutin. Alla har förmodligen drömmar om hur man vill att framtiden ska se ut med det fina huset på kusten och toppjobbet. Men mer än så kanske man inte tänker för stunden. "Jag tar det som det kommer" tänker nog många och har ett hum om att plugga vidare eller resa. Alla vill vi ju nå våra drömmar och inte hamna på en tråkig industri resten av livet. Det finns så otroligt många möjligheter, men jag tror att vi begränsar oss väldigt mycket och inte tar alla de möjligheter som erbjuds. Därför tror jag att det bästa vore att börja tänka ut en plan i god tid om hur man vill ha det och gå tillväga för att till slut inte bara drömma det framtida och aldrig komma någonstans. Man kanske inte kommer nå visionen man har, men man kan ju alltid göra ett försök och komma någonstans istället för ingenstans.

Under sin gymnasietid så bygger man lätt ofta upp förhoppningar om sin framtid. Det är dock lätt att ha höga ambitioner, desto svårare att nå dessa. Killen i artikeln verkar mest gått och väntat på att hans ambitioner skulle slå in, men sedan stannar han upp och märker att han är på en helt annan plats än han själv ville från början. Hade han gett sig fan på att bli författare så hade han definitivt inte varit där han är nu. Mycket snack, liten verkstad.



Om ett företag har en vision så arbetar dom för att uppfylla dess vision, de väntar ju inte på att den ska uppfyllas utav sig själv. Visioner är viktiga att ha, dock värdelösa om man inte arbetar för att nå dem.

Jag tycker att det verkar som att Michel Tolén bara trott att de drömmar kommer till honom utan att behöva anstränga sig. Jag tror att om man verkligen vill uppnå någonting så gör man det, då kämpar man för det. Efter studenten börjar det riktiga livet och jag tror att många är rädda att ta risker och väljer istället att jobba någonstans, eftersom det är trygghet. Vi människor strävar efter trygghet i vardagen. Men frågan är om man kommer någonvart då, med de drömmar som kan vara riskfyllda? Vill jag bli någonting stort, så kan jag bli det så länge jag själv tror på att jag kan klara av det och inte tänker "äh, jag kommer ändå inte bli det". Man ska tänka framåt, med glädje och inte med oro. Det viktigaste är att du själv tror att du kan uppnå dina drömmar.

Jag kan känna att han kanske hade lite för bråttom med att skaffa sig en Svensson liv och istället för att se möjligheterna ser han begränsningarna. Det finns trots allt oändliga möjligheter där ute det gäller bara att skapa dem för sig själv. Många hoppas på att saker ska komma serverade på fat, de inser inte att om man verkligen vill något, drömmer om något så krävs det ett enormt engagemang, en stark vilja och ännu mera jä*lar anamma för att lyckas. Men som sagt många begränsar sig själva, man måste tro för att våga.



Vi frågar så ofta framgångsrika människor varför just de lyckas. De flesta upprepar ”jag hade en dröm och jag gav aldrig upp”. Jag fungerar på det sättet, om någon säger att jag inte kan, eller ”det där kommer du aldrig lyckas med” sporrar det mig att fortsätta och att inte ge upp.

Jag tycker detta inlägg var väldigt deprimerande att läsa, hela livet känns ju tråkigt och meningslöst enligt honom. jag tror inte att man ska ha så bråttom i livet eller bygga upp allt för stora drömmar och förväntningar. Jag tror inte att man kan planera sitt liv in i minsta detalj, men man ska samtidigt ha mål att sträva efter, att ha någonting som driver en att vilja göra olika saker osv. Sen tror jag också att det är dem händelser som man inte har planerat som utformar livet mest.

Jag tycker att han lät lite deprimerande. Om man har drömmar måste man leva för dem. Om du har ett mål att du ska bli advokat så måste du kämpa för det.



Att ha ett mål tror jag är viktigt för livet, men man ska däremot inte ha för höga mål, de ska vara realistiska. Realistiska mål som man kan uppnå. Att leva livet utan mål och drömmar tror jag kan bli ett ganska trist liv.

Mål är viktigt och oavsett förusättningar är en målsättning viktigt för att lyckas. Livet handlar annars om val. Istället för att acceptera ett händelförlopp(I det här fallet fabriksjobbet) kan man välja att göra något åt det. Jag tor att inställningen är a och o. Man måste förstå att man kan påverka sin egna tillvaro med sin egna fria vilja. Antingen väljer man fabriksjobbet eller så satsar man på det man drömmer om. Givetvis måste drömmarna vara någorlunda realistiska, men enbart fantasin och DU själv kan sätta gränserna...

Artikeln handlade om mål och drömmar i livet, men jag tyckte att Micahel Tolen hade en väldigt negativ syn på hur hans liv skulle se ut. Han hade arbetat i sex år och han ansåg att det var onödigt att utbilda sig pga att han hade 39 år kvar till pensionen.



Det kändes som om han hade slutat att leva och drömma. Jag anser att det är väldigt viktigt att drömma och ha mål i livet. För utan drömmar och mål har du inget att se fram emot och utan något att se fram emot kan göra att du tappar livs känslan. Mål och drömmar är en drivkraft som gör att du lever och utvecklas som person.

Mycket snack och liten verkstad. Så skulle jag bedömma hans sätt att vara. Det är klart att man får ha drömmar, på så vis kan vi välja våra vägar i livet. Jag förstår inte varför han bara gav upp sådär? Var hans drömmar bara något tillfälligt? Pessimisten ser ett problem i varje möjlighet, optimisten ser en möjlighet i varje problem. Där skulle jag vilja säga att Michael Tolen var mera åt det pessimistiska hållet. Kanske gav han upp för fort utan att ens försöka. Många ger upp för att de inbillar sig att ens dröm aldrig kommer gå i uppfyllelse, men det är väl värt ett försök i alla fall? Att kämpa för att nå det man vill åt, det kommer man långt på. För vad har man att förlora när man inte ens börjat?

Vi båda tycker att hans syn på livet var dystert. Det är självklart inge fel med att ha drömmar och mål i livet, det måste vi alla ha för att komma någonstans. Det felet vi tycker han gjorde var att när han misslyckades med det första målet gav han upp de resterande och grävde ner sig. Det är viktigt att ha mål och kunna sträva efter något för att kunna hantera motgångar. Det är även viktigt att kunna sätta upp realistiska mål för just dig exemplevis kunskap och ålder. Det är viktigt att målen förändras och utvecklas med tiden.

Jag tycker att det låter tragiskt att bara låta drömmarna förfalla och inte göra ett försök till att uppnå dem. Men jag tror att det är så för många, att målen känns för långt bort, omöjliga. Men som en annan känd man sa; Ingenting är omöjligt. Det tycker jag att man ska leva efter. Man ska försöka uppnå sina mål och fortsätta drömma stort och kanske rent av omöjligt för att hela tiden ha något att leva efter, något att se fram emot. Tyvärr tror jag att det iger mycket i det han skriver om att drömmarna blir mindre och färre med åren. Jag tror det eftersom när man har familj och bran ett arbete osv är det svårt att slita sig från vardagen och drömma om något mer än rutin. Jag tror många känner att de inte kan lämna sina barn för att förverkliga sina drömmar, men gör i så fall barnen och familjen till en del av drömmen och visa andra att det går bara man vill!

Jag tycker att det låter som om den här killen har tappat hoppet. Man ska ha mål att sträva efter. Man bör dock inte lägga ribban så högt att det känns omöjligt att nå dit. Jag tror att det är bättre att ha kortare lägre mål än ett stort. Istället för att ha ett mål som säger att han ska bli rik kunde han haft ett mål som t.ex. att ha ett jobb. Han kan ju vara glad att han har ett jobb överhuvudtaget. Om han hade haft ett sådant mål skulle han ju faktiskt ha nått det. Då kanske han i sin tur hade känt en annan glöd för att nå nya mål som t.ex Komvux. Jag tror att det här är lika viktigt för företag. Om man som nystartat företag har som mål att ha 1 miljon i inkomst på ett år känns det orealistiskt och alla kommer ge upp. Om man istället har lägre kortare mål på kanske 5000 i inkomst per månad känns det mer realistikt och nånting värt att kämpa för. Om man dessutom sätter målet något lägre kan man ju enbart bli positivt överraskad. Då kan man gradvis höja målen, och jag tror det är så man når de höga målen.

Alla har vi målsättningar i livet, det kan vara små men det kan även vara stora. Jag tycker att den här texten väcker många tankar och funderingar hos mig. Jag har själv drömmar om vad jag ska göra efter gymnasiet men jag är även rädd att det ska sluta som det nu har gjort för Michael Tolén.



Det är klart att det är viktigt att ha målsättningar och drömmar i livet, något att sträva efter, men det är även viktigt att om man skulle misslyckas så måste man resa på sig igen och se nya möjligheter i livet. Jag tycker att Michael aldrig försökte leva upp till sina mål, och den som aldrig försöker kan aldrig heller lyckas.

Jag tycker inte att denna artikel var speciellt rolig att läsa. Man rycktes in i en deprimerande bubbla medans man läste. Jag tycker att det är kätte viktigt att ha mål i livet, så man har något att se fram emot när man vaknar på morgonen. Det behöver inte vara stora mål, det räcker med saker man skulle vilja göra under den kommande dagen. Jag tycker att han har gett upp helt, inget är försent. Man kan aldrig säga att något är försent om man inte har försökt. Om han inte hade möjlighet att nå de drömmar han satte upp i gymnasiet så skulle han ha kunnat satt upp nya. Man ska aldrig ge upp!

Det var inte så roligt att läsa den här artikeln, man blir nog rädd att det ska hända sig själv. För jag har drömmar och mål som jag vill uppnå i mitt liv och om man inte satsar på det direkt tror jag att det lätt blir så att man tar ett "skit" jobb och fastnar där. Sen tror jag att det är viktigt att om man kommer på senare i livet att man vill utbilda sig till tex advokat så ska man våga ta den chansen och inte bara stå ut med sitt vanliga gamla jobb i resten av sitt liv.

som många andra sagt så tror man att man har hela livet framför sig när man slitit hårt och tagit studenten, man tror nästan att ett jobb ska komma till en automatiskt, eller det är väl snarare min och alla andra ungdomars stora dröm. Nu när vi spenderar tiden i skolan så leker säkert livet, trotts att vi tycker allt är pest och pina, vi har uppsatser, prov och seminarium varje vecka. allt är en stress, men jag vet vad jag ska göra varjedag när klockan ringer. om ett halv år står jag där och undrar vad jag ska göra. ska jag verkligen plugga vidare till det, vill jag göra det? nu exploderar nästan hjärnan av allt tänkande vad man ska göra, och vad ska man egentligen göra? om ca 10 år står jag där med familj, hus, bil och ett jobb.

Att läsa den här artikeln ger mig ångest för att sluta skolan, ta studenten. Just för att tiden verkar gå så fort. Men på ett sätt så känns det som att han inte uppnått något av hans mål, att han inte ens försökt. Han har inte utnyttjat tiden utan bara låtit den rinna bort, tänkt att det löser sig.

Däremot är det otroligt bra att ha drömmar, men man måste kunna begränsa dom så att man har en chans att kunna uppnå dom. Så det bästa är nog om man gör realistiska mål.

Det gäller bara att peppa sig själv och ta chansen, man måste satsa till 100%. Vi lever trots allt bara en gång!

Jag tror att om man verkligen vill något tillräckligt mycket, så behöver det inte bli som det blev för Michel Tolén. Jag är också rädd att fastna i ett liv som jag egentligen inte tycker om, men för att inte göra det så måste jag ju kämpa för det jag vill. Det känns som att han bara gav upp lite och tänkte "det är ju ändå redan försent",vad är det för inställning? Klart att du inte kommer någonstans om du tänker så. Så nej jag ska göra allt jag kan för att uppnå mina mål och drömmar, vare sig de är stora eller små.

Michael Tolens artikel tycker jag man alltid ska ha i bakhuvudet. Allt är inte en självklarhet! Vi alla människor har olika slags drömmar och det är bra, annars har vi på något vis inte något liv. Man ska dock komma ihåg att inte ha för höga mål och krav, då är det lätt att det blir som Michels liv, bortkastat. Jag skulle vilja säga att man ska ha ett mål som man verkigen drömmer om och sedan lite småmål som gör att man känner livsglädje och mer energi till att uppnå det stora målet. Man får inte glömma att mål ska man kämpa för och är det så att man inser att målet inte kommer gå i uppfyllelse får man inte ge upp som Michael och rent ut sagt längta efter slutet på livet. Han gjorde några försök att göra det han ville, men insåg snabbt att det inte var någon idé. Detta är fel, man ska tro på sig själv för att man ska lyckas!

Folk har alltid drömmar och målsättningar. För vissa så går det bra och de uppfylls för de flesta så går det dock inte så bra. Det Tolén säger är något jag tycker att man alltid ska ha i bakhuvudet. Man ska inte strunta i gymnasiet för att sedan intala sig själv att man kan läsa upp det på Komvux, det funkar inte. Man måste ta tillvara på tiden i skolan och göra det bästa man kan av den. Jag vet att jag inte alltid gör det, men efter att ha läst artikeln så kanske man ändrar sig. Jag vill iallafall inte stå och nöta vid någon station på en fabrik, göra samma sak dag ut och dag in. Men målsättningar är också bra att ha, för att de för oss framåt i livet. Har man inte målsättningar så står man bara still och trampar vatten. Men jag tror att det bara är du själv som sätter gränserna för vad man kan uppnå. Vill du något och ställer in dig på att göra det så finns det inte mycket som kan stoppa en. Men man måste självklart tro på sig själv för att lyckas! Tror man inte lyckas man inte!

Det låter som han är deprimerad över vad han jobbar med, men det är aldrig försent att börja plugga igen ju. Man har sig själv att skylla lite också för man hoppar av en utbildning, när man ska börja utbilda sig tror jag det är jätte viktigt att man värkligen gett sig fan på att man ska gå klart den annars blir det bara halvdant av allting. ett tips till han är att istället försöka utveckla sig innom den industri han jobbar på, jobba mer ta ansvar och gå på kurser om så bjuds. Jasg tror att man man ska ha ett mål innom företaget man jobbar på och inte tänka på bvad man skulle kunnat jobba med, i dessa tider ska man va glad att man har jobb att pyssla med, det är massor arbetslösa.

Intressant att läsa alla kommentarer till Michael Toléns artikel, men tror att ni tyvärr missade att den är skriven med humor och glimten i ögat...

Alla har dörmmar de vill uppnå det är bara själva grejen att man måste satsa för att nå dit. Ibland blir inte allt som man tänkt sig men även då kan man sätta upp nya mål och kanske få nya drömmar.

Det är viktigt att ha drömmar för att själv kunna motivera sig för att försöka nå dit. Drömma vidare och bli rik på Lotto eller triss får bli ditt nästa mål! lycka till !

Kul artikel med humorinslag!

Vi har alla någongång haft drömmar som vi senare har insett vara omöjliga att öppnå. Drömmar är viktigt eftersom med dessa blir det en roligare vardag.

Att ha en dröm är som att ha en ledstjärna är gå efter, men man kanske aldrig hittar vägen som går hela vägen fram. Tillslut kommer verkligheten ifatt en och då kommer man att inse att antingen gick den i uppfyllesle eller att det gick åt skogen:)

Michael Tolén har helt tappad hoppet och livsglädjen vilket jag tror händer många. Istället för att nöja sig med att leva ett tråkigt liv så borde han göra någonting åt det, ingenting händer av sig självt. Han borde ta tag i livet och uppfylla sina drömmar, det är aldrig försent och man kan lyckas med ALLT, bara man har tillräckligt med vilja.

Usch vilken deppig artikel! Jag tror att det mer handlar om att våga än något annat om man vill lyckas med något. Att tro att man ska erövra världen kanske är lite naivt men att det inte skulle finnas något emellan rockstjärna och missnöjd industriarbetare är ju fruktansvärt! Han borde ha satsat på drömmen som lärare tycker jag! Ett par tråkiga år i början tror jag lätt att man tjänar in om man tillslut får jobba med det man vill. Det är ju faktiskt hans liv, hans enda(!)liv han pratar om och att strunta i ett så stort beslut för att han inte orkar tror jag att han på dödsbädden kommer att ångra.

När jag läste den här atlikeln blev jag genast lite deppig. Det känns som att Michael Tolén har tappat hoppet om att nå någonstans i livet. Jag tycker att det är jätteviktigt att alla har ett mål med sitt liv. Att man har ett mål att sikta mot så att man vet vart man vill komma. Det är inte alltid man kan uppnå sitt mål men då gäller det att inte deppa ihop utan att man istället förnyar sina mål och kämpar extra mycket.



Jag tycker inte att man ska ge upp sitt liv bara för att det går dåligt i vissa perioder. Vårt liv har många toppar och dalar och det är viktigt att komma ihåg att när det känns som mörkast och man är längst ner... då vänder det snart och man kan se ljuset igen!

Michael hade drömmar! Om han hade haft viljan och motivationen till att verkligen uppfylla drömmarna hade han kunnat lyckats! Varför inte satsa allt och hoppas på att det går vägen. När man läser det här mår man lite dåligt. Man måste kämpa om man vill uppnå något. Viljan att nå sitt mål.

När jag läser den här artikeln som Michael Tolén skrivit tänker jag på att ha drömmar. Att det är väldigt viktigt att ha mål i livet. Man att man ska ha realistiska mål.



Han skrev tiden efter gymnasietiden, att han såg framtiden framför sig. Men han började inom industrin och fastnade där, för att det kanske var så enkelt? att det är svårt att dra sig ur när man känner sig bekväm. Det får mig att tänka på att man kanske ska ha mer mål i livet och fortsätta blicka framåt och inte göra det som är enklast.

Jag tycker att Michael hade väldigt negativ inställning på livet vilket kommer göra att allt blir så mycket jobbigare. Han borde ha följt sina drömmar och skaffat en jobb som han verkligen trivts på. Jobbet är trotsallt något som man kommer spendera oerhört mycket tid på i framtiden och då blir det ju så mycket lättare och roligare om man trivs.

Vi alla har bara ett liv och då är det väldigt bra om man kan titta tillbaka på livet när man blir gammal och vara nöjd.

Även om drömmarna är stora eller små så kan man ofta nå dem.

Man blir riktigt nere när man läst denna artikel. Känns som att drömmar inte går i uppfyllelse. Jag tror att alla som går ut gymnasiet har drömmar om framtiden. Men efter den här artikeln verkar det som att dom inte går att uppnå. Men jag tycker alltid att man ska följa sina drömmar och göra det man tycker om! Bara man har viljan så kan man lyckas!

Visst kan man känna igen sig i artikeln. Alla har drömmar ibland kan dom vara för stora. Alla har drömmar efter att de har gått ut ur gymnasiet. Men varför ska man ha drömmar om man inte uppfyller dom? Det är bra att ha drömmar det motiverar en. Finns viljan går allt.

Efter att ha läst artikeln känner man att man inte ska vara rädd att ha mål för att nå sina drömmar. Många som går sp-programmet vet inte vad de ska bli och vi får fastna i något "det här gör jag bara så länge" jobb. Känn efter vad du vill och satsa allt, sök den utbildningen man vill. Det kommer vara värt efteråt! Direkt när jag vet vad jag vill kommer jag att söka den utbildningen för att få det gjort och för att få komma ut i arbetslivet och arbeta med det jag drömt om!

Efter att ha läst artikeln så inser man hur viktigt det är att våga följa sina drömmar direkt. Det tjänar ingenting till att skjuta upp på det. Realistiskt, eller orealistiskt spelar enligt mig ingen roll. Har du en dröm ska du våga följa den. Jag misslyckas hellre med min dröm än att aldrig ha försökt, det har alltid varit mitt motto. Man måste även ha orken att ta tag i sig själv och i sitt liv och inte vara lat bara för att det är den lättaste vägen. Jag dör hellre lycklig över att jag försökte göra allt det jag drömt om, än olycklig och deprimerad över att jag aldrig hade modet eller orken att göra det jag ville utan alltid tog den enkla vägen.

Jag tycker att det är väldigt bra att ha drömmar i sitt liv, men när man ska försöka uppnå en dröm man har eller haft väldigt länge så tycker jag att den måste vara realistisk. För världen är tuff och den sliter ner de svagaste. Hur många människor är det inte som någonsin har utövat någon rolig sport och som sedan velat bli den främste i just den sporten?

Men det är endast få som lyckas nå den barndomsdrömmen.

Och jag tycker aldrig att man ska göra ett val där du därefter bara har ett annat val att göra, utan gör det valet där du har mest frihet till att göra det just du vill.

Men man ska aldrig sluta drömma för den dagen du inte har någon dröm kvar att ströva efter, den dagen har du slutat bry dig.

jag tycker att de verkar som han hade drömmar men han slutade se hoppet om att förverkla dom. De verkar som att han förlorade sitt självförtroende att just han kunde lyckas med dom.Jag tror om man har drömmar måste man se sig själv i dom att man kan klarar av att lyckas med dom. Mån måste också pasion att förverkla dom att man vill uppnå dom mer än något annat. jag tror även att man måste jobb hårt i vissa fall för att uppnå dom, man måste ha drivkraften de går inte att vänta på de ska komma till , man måste istället komma till dom.´jag tycker att de verkar som att Michael känner räddsla för följa sin drömmar kannske är han rädda att de inte skulle ha blivt som han hade föreställt dom. men eftersom att han är rädda att pröva på följa dom gör de istället att han inte lyckas med dom.

Till och börja med så måste jag säga att denna artikel var väldigt underhållande, då jag anar mer humor än ett pesimistiskt perspektiv. Men om artikeln har en positiv eller negativ anda, tror inte jag är det viktiga. Utan det Michael Tolén vill få ut med den här artikeln tror jag är att vi måste hålla fast vid våra drömmar. Om man ställer sig själv frågan: Vad är det som får mig att gå upp varje morgon? Så skulle jag svara mina drömmar. Mina drömmar om att få ett bra jobb, tjäna mycket pengar, köpa de materiella sakerna jag vill och strävan efter att få en underbar familj. Men för att få detta så vet jag att jag varje morgon måste gå til skolan, att jag varje dag måste öppna upp boken och studera. Mina drömmar och mål, är min drivkraft för att orka med livet. Det är min morot på en pinne.



Jag tror det är vanligt att, precis som Tolén beskriver, fastna i ett ströjobb efter gymnasietiden. Att vi ungdomar blir bekväma i att tjäna våra egna pengar. Men det är i en sådan situation det är viktigt att komma ihåg sina drömmar och använda dem som en guide. Som barn kan man ha väldigt orealistiska drömmar, men absolut inte omöjliga. Men under sin livstid så ska man kunna sätta upp nya drömmar och mål, så att man aldrig ger upp. Jag tycker att man ska fullfölja sina uppdrag innan man slår sig till ro. Så man inte sitter där med tankegångarna: hur det kunde ha varit.

Efter att man har läst den här artikeln blir man lite fundersam hur ens eget liv blir i framtiden, man kanske tror att man ska göra något som man verkligen vill och sedan kommer annat ivägen och sedan inser man att man inte gjort något vettigt. Jag tycker han skulle ha följt sina drömmar i det här fallet, att det var över 30 år till pensipon tycker jag inte borde stoppa honom för det är långt tills dess. Man kan ju inte arbeta på ett jobb som man tycker är tråkigt och vill egentligen göra något helt annat, han borde följa sin dröm och göra något som han är nöjd över att han har gjort i livet när han tänker tillbaka på det när han är gammal.

Han borde ha kämpat för att nå sina drömmar eller ha börjat med att sätta lite lägre mål som är mer realistiska och sedan när han kanske har nått dem målen så kan han sätta fler mål. Det kan lätt bli att man tänker ha ett jobb bara för tillfället men det kan lätt bli att man fastnar där, precis som för han och jag tror att man istället ska försöka ta tag i sina drömmar på en gång. Han hade mer än 30 år kvar tills han skulle pensionera sig och kände att det inte var någon mening. Det var ondöigt så det var bara att bita ihop. Det tycker inte jag. Det är en väldigt lång tid och man ska inte behöva plågas i 30 år med att bara ha ett jobb som duger, man ska göra något roligt under den sista tiden isåfall. Han kommer ångra sig att han inte följde sina drömmar och inse att han inte har gjort något vettigt, utan bara levt likadant hela tiden med något han inte haft som en dröm.

Jag tycker att Tolén skulle ha satt upp delmål för att nå sitt huvudmål. Man ska se sina mål som en vägkarta där man hela tiden klart kan se sitt slutmål som en målbild. Men för att nå dit måste man passera ett antal delmål på vägen. Att jobba mot utstakade mål innebär inga snabba och dramatiska förändringar i livet utan framgång kommer i små steg. Det är istället de dagliga handlingarna över en längre tidsperiod som ger dig de varaktiga förändringarna.

Det är alltså viktigt att ha mål, stora som små. Har man inga mål, eller om man hela tiden tänker att sitt drömjobb är för svårt att nå så är det lätt att man stannar kvar i det bekväma "skitjobbet" som Tolén gjorde. Att det "bara" var 39 år kvar till pension är en dålig ursäkt till att inte göra det man drömmer om. På 39 år hinner mycket hända och Tolén vill nog inte sitta som pensionär och tjura över att han inte gjorde det han ville när han var ung och hade chansen, för när han är pensionär är det för sent att ändra på.

Vad ska man säga? En man som inte vågar följa sina drömmar. Just "det är bara 39 år kvar till pension" gjorde mig lite fundersam. det är ju halva livet kvar. Det är ju bara att blicka framåt. Visst kanske man kan ha drömmar som ä svåra att nå, men de för mig skulle vara som en morot. Jag tror man ångrar sig, när man sitter i sin gungstol och tänker tillbaka så tror jag mer att man glädjer sig åt att man nått sina mål och drömmar i livet än att tänka "varför gjorde jag inte det här?"

Att han inte vet vart i livet han vill, det är vanligt. Man kan ha drömmar. stora som små mål/drömmar är lika viktiga. Jag vet själv hur det är, man vet inte alltid vad man vill och hur man vill att sin framtid ska se ut. men en sak ska man alltid ha med sig "Ge Aldrig Upp"!

Vi alla har nog varit med om att ha mål med sitt liv redan sen små. Det kan ha varit allt från snabbaste rallyföraren, miljardär eller helt enkelt en potatis plockare. Vad nu än våra mål med livet kan tänkas vara så handlar det om att nå upp till toppen och vägen dit upp har sina upp och nedgångar, du måste göra det som kanske känns helt ruttet och värdelöst för att nå upp dit som att tillexempel ta sig till skolan i snöstorm varje dag i tre månader trots att den alldeles för varma och sköna sängen lockar mer. Men det finns en anledning till varför man inte ligger kvar i sängen och det är på grund av målen som man ständigt borde ha i sina baktankar. Ålder är bara en siffra, hur ung eller gammal du än är så kan du fortfarande nå dina mål. Det gäller bara att hitta en struktur och ta en sak och en dag i taget.

En sak är säkert och det är att man inte ska ta för mycket vatten över huvudet och tro att sina drömmar och mål kommer springandes till en. Det är bara DU som kan ta dig ett steg närmare drömmen, ingen annan.

Min första reaktion efter att ha läst den här texten var: oj en person som är rädd och lätt ger upp. Det var en person som hade mål, stora mål dessutom men han hade ingen väg till målet. Han visste kanske inte hur han skulle ta sig till och han visste kanske inte vem han skulle ha fråga om hjälp för att kunna ta sig dit han ville. Så han kommer aldrig längre än att ha ett mål, han hade aldrig något arbetsmål, delmål, huvudmål utan bara ett mål, en vision.

Såhär är det nog många personer som känner, känner igen mig själv ibland och det jag kan koppla samman är att man inte vet vem man ska fråga eller vilken väg man ska gå. Det känns även som om det inte finns någon organisation eller företag som visar att här kan ni fråga! Så man låter det vara precis som han gjorde och gav sedan upp sina drömmar. Detta kan vara skillnaden mellan en persons liv och ett företag. I ett företag finns det oftast en ledare som visar vägen till målet men i en persons liv finns det inte alltid någon där och visar vägen. Vem har ansvaret för att hjälpa den personen. Skulle det vara såhär i ett företag skulle det inte funka, det skulle vara massor med anställda och ingen skulle veta hur de skulle göra något och företaget skulle stängas ner. I verkligheten ser det nog ut så, det finns ingen bra ledare som visar vägen.

Tillbaka till killen som skrev artikeln, han behöver också någon slags ledare som hjälper och visar vägen för ibland klarar man inte av hitta vägen helt själv och de slutar med att man ger upp.

Efter att ha läst den här artikeln så tycker jag att han till en början hade mycket bra drömmar och han visste vad han ville bli. Jag tror att detta kan vara precis så som många upplever verkligheten, att man har en massa drömmar och vet exakt vad man vill göra här i livet men att man inte alltid vågar att satsa för att nå dessa drömmar, man tycker att de är för långt borta i tiden.

Jag tror att den här killen skulle ha behövt mer motivation genom att någon puschade honom så att han kom någonstans och kunde göra det som han drömde om, han skulle nog ha behövt en bra ledare som kunde hjälpa honom med att hitta den motivationen som saknades.

Jag tycker att denna artikel på ett bra sätt speglar hur otroligt viktigt det är att sätta upp mål i livet. När Tolén precis hade gått ut gymnasiet hade han många olika drömmar om framtiden vilket jag tror många har. Man han varit "fast" i skolan under många år och när gymnasietiden är slut tror jag man känner frihet och att man, precis som Tolén säger, kan göra precis vad man vill. Jag tror att det är jätteviktigt att man håller fast vid de drömmar och visioner som finns inom sig. Att man inte ger upp för lätt utan att man med hjälp av delmål kan nå sitt slutmål. Man ska aldrig tvivla på det man gör och man ska aldrig tro att det inte går. Det är när man tror att det inte går som det inte heller gör det. Man måste ha ett tydligt mål, vilket Tolén kanske inte hade, hans önskan var att bli lärare men han hade inte sagt till sig själv tydligt nog att hans mål var att bli det. Jag tror dock att han inte fullföljde sin önskan eftersom han kanske inte ville det tillräckligt mycket eller att han inte trodde tillräckligt mycket på sig själv. Jag tror att för att man ska kunna genomföra och nå sitt mål så måste man gå in för det helhjärtat och verkligen försöka. Det räcker inte med att säga "jag kan inte" direkt. Det rådet jag skulle ge Tolén är att: 1.tänk igenom vad det egentligen är du vill. 2. När du väl har bestämt dig, sätt upp delmål och belöna dig när du når dem. Det kommer göra att vägen till slutmålet inte alls blir lika svår. 3. Tro på dig själv, om du inte tror att du kan klara det så kommer ingen annan heller tro det.

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: