Är tanten tillbaka?
Det är modernt att vara "tant". Att klä sig som en tant är inne och att göra tantiga saker också. Tror jag.
Tanten är tillbaka!
En ny trend har vuxit till sig i dagens yngre generationer. Trenden kallas för ”generation tant” och innebär ett nytt intresse i typiskt ”tantiga” aktiviteter. Flera böcker, bloggar och tidningsartiklar har uppmärksammat dagens ungdom vars aktiviteter numera inspireras av ”tanters sysselsättning” virkning och stickning med vänner, att fynda ”vintage”, finare begagnade kläder, på loppmarknader och secondhandbutiker som röda korset eller pingstkyrkan och att lösa korsord med en blommig kopp bryggkaffe vid köksbordet. Det är helt enkelt inne att vara tantig bland 20 åringar just nu. Elin Ek, också känd som ”Grynet” har skrivit en hel bok om tanttrenden som värnar om de 20-talisterna som är på väg att lämna oss. Typiska tantaktiviteter är som sagt stickningen och virkningen, bakning av surdegsbröd eller att bjuda hem familj och vänner på hemgjorda kakor ur kokboken ”sju sorters kakor” eller på storkok med kalops. På hösten ger de sig ut i skogen för att plocka svamp eller gör sin egen sylt och marmelad och på ”kafferepet” som nu kallas ”fika” skvallrar de nyheter om varandra och kungafamiljen så högt att alla kan höra. I samband med trenden miljötänk och hållbar ekonomi är det givet att de sparar sista tvålbiten eftersom att den kan vara bra att ha vid senare tillfälle. Det är fastställt att strumpbyxor nu kallat ”tights” ger vackra konturer och kroppsdräkten nu kallat ”body” är ett självfallet mode. Den stora kappan är otvivelaktig när kylan kommer krypande och accessoaren hatt är otroligt stiligt. Själva poängen med att vara tantig är att inget får förgås och att man ska ta tillvara på allt. Att man kan säga ifrån på skarpen, att alltid ha hembakta kakor att bjuda på, att helt enkelt vara redig och rejäl. Och det är ju faktist viktigt det här med att spara kvitton! Skorpor som numera kallas ”biscotti” har återtagit sin popularitet på caféer och visst ser det glänsande ut efter en rejäl uppiffning av lägenheten. Men vad beror denna tillströmning av tanttrenden på egentligen? För att undersöka det får vi se tillbaka till de ”ultimata tanterna” från 1920, 30 och 40 talet som präglades av krig och andra ekonomiska oroligheter men också av nya uppfinningar och stärkt kvinnorätt i samhället. Kan det helt enkelt vara viljan att förstärka kvinnans rätt i dagens samhälle vi känner av idag som gör oss så inspirerade av tantandet, eller kan det vara försök att bryta sig ur konsumtionssamhället vi lever i? Kanske är det tanterna själva som mor och farföräldrar inspirerat oss som förebilder så mycket under vår barndom att vi gärna vill behålla dem i vårt liv genom att utöva aktiviteter som påminner oss om dem? Kanske letar vi också efter den inre trygghet i oss själva som de utstrålar? eller kanske finner vi helt enkelt dessa aktiviteter rogivande eller rent utav roliga?
Linnea Lundblad HT 2011
